Ellen Matilda

Högsommartillvaron – vacker, intensiv och smärtsam
Jobbar i tv-huset morgnar, dagar och kvällar. Går upp 04:10. Kanske smakar kaffet bättre än någonsin förut, det har åtminstone aldrig varit mer välbehövligt. Åker taxi längs en folktom Valhallavägen, ser solen stiga över Gärdet och är alldeles ensam i den blå glaskorridoren som doftar tryggt av kontorsmaterial. Ett par timmar senare sitter jag framför datorn och äter yoghurt med torkad frukt samt dricker flera koppar kaffe från bryggaren som tydligen tillhör Agenda-redaktionen. Och så jobbar jag – alltid!!
Springer medvetet snabbt längs Kungsholmsstrand och medvetet långsamt i Hagaparken. Plockar blommor och glömmer buketten i en kundkorg på Hemköp. Steker pannkakor med Fanny och pratar ikapp nästan två månaders händelser.
Flänger omkring på tåg mellan Stockholm och Dalarna. Utmanar pappa i långlöpning och förlorar. Han får håll och jag får vätskebrist. Vi stannar i grannbyn och sveper två glas vatten hos min faster. Helgen därefter har jag mensvärk tre dagar i sträck, åker båt på Dalälven och äter middag hos mina äldsta vänner Niklas och Anton i Skogsbo.
Kommer tillbaka till stan söndag eftermiddag. En och en halvtimme senare möter jag Amanda och Liv på centralen. Liv har med sig två sorters saft, limeskivor, mynta, rom och kolsyrat vatten. Observatorielunden är i princip avspärrad på grund av något byggarbete, men i slänten ned mot Folkuniversitetet kan vi sitta och njuta av vår söndags-aw. Soundtrack: Feel it Coming med The Weekend.
Är ledig fredag till söndag och åker till Gotland med Tuva, Filip och Elin. Njuter! Badar! Promenerar! Skrattar minst en gång var tionde minut och tänker mycket på hur lycklig jag är. Äter god mat, dricker vin, spelar kort, läser böcker, lyssnar på Erik Lundin och Silvana. När solen har försvunnit ned i havet och barnen har lagt sig spelar vi ett parti pingis på campingens pingisbord.
27 juli. Fyller 23 och har egentligen sovmorgon. Vaknar ändå tidigt eftersom en hemlig leverans är utlovad till klockan 07. Strax efter detta klockslag plingar dörrklockan och pang-bom-krasch står Amanda och Liv i min hall och sjunger "Jag må du leva". De fixar födelsedagsfrukost med jordgubbar, avokadomackor och mimosas. En stund senare blir jag bortförd i taxi och hamnar på Clarion Hotel Signs spa-avdelning. Alltså!! Ord kan ju inte beskriva.. <3 <3 <3
På kvällen ses vi igen. Tuva är också med och efter middag på kvarterskrogen, en fotosession och tolv glas bubbel håller vi Erik Lundin-konsert för Amanda och Liv. Låten Annie Lööf som vi har tränat på sedan midsommar avverkas inte en utan två gånger! Kvällen avslutas som sig bör på Trädgården.
Dagen efter, trött och omtumlad. Tar pendeln till Nynäshamn och åker båt med mamma och pappa. Lyssnar på Avril Lavignes album Let Go från 2002 och äter middag i hamnen när Oskar har anslutit från Ludvika. 
Fredag eftermiddag igen. Är ledig eftersom jag ska jobba helg och passar på att hänga hemma hos Amanda. Vi sitter vid köksbordet och pratar ikapp, kommer in på musik och går igenom våra musikår från 2010 och framåt. Amanda målar rött läppstift och jag skär grönsaker till vår stundande middag. Mitt i alltihop avbryter Amanda mig och säger "Det bara slog mig nu hur avslappnad jag är när jag är med dig, Ellen". Ögon tårfylls och alltså herre, herregud vad jag tycker om henne!!
Andra dagar: Jobbar kanske i Södertälje, låter mig imponeras av nya citybanan eller går på aw med världens finaste kollegor. Är modig och står upp för mig själv i stället för att förminska mina känslor. Tänker att jag nog är en bra person, annars skulle inte så mycket fint hända. Blir sedan rädd att jag jinxar hela tillvaron genom att tänka så. Om en, två, tre, fyra, fem, sex dagar blir jag utlasad från SVT. Sörjer detta så extremt hårt, intensivt och mycket, men jag kommer att komma tillbaka. Har förresten önskat nötter till avskedsfika. Något annat vore orimligt.