Ellen Matilda

Sådant som kommer till mig ibland
En liten pretentiös, smått emoaktig text som jag råkade få ur mig i ett worddokument när jag skulle ta en pluggpaus. Ursäkta allt det gråa, men det är ungefär bara den sortens inspiration som dagens väder bjuder på. Vet inte heller om det är rimligt att våning nio ligger 80 meter ovan marken. Försökte räkna på det men orkade inte riktigt, haha. I ett hyreshus med elva våningar. Ett som lika gärna skulle kunna vara grått men som har en tegelröd fasad. Bakom persienner och en övergiven adventsljusstake som får ögonen att skava. Det är snart mars nu, vill du säga. Res dig upp och låt det där gamla rinna av. Luften är inte hög och klar, trots att lägenheten ligger på elfte våningen. Luften är inte heller kvav och svår att andas. Luften är rå och världen omsluter dig som ett grått täcke. Som i dimmor fast utan berusning rör du dig genom livet. Ett steg i taget, men aldrig längre ner än till våning sju. När allt känns mörkt och bottenkört är det onödigt att även bokstavligen befinna sig på marken. På våning åtta är golvet prickigt, nästan som leopard. Svarta och vita spräckliga pusselbitar bildar ett rörigt mönster, ett system som avspeglar dig. Trappstegen upp till den nionde våningen är nötta och vid ankomst finner du att golvet endast består av grå betong. 80 meter upp i luften och allt du ser är färglöst. Ingenstans kan du fly från livet. 
Sista februari
Hej kÅmpisar. Konstig natt var det allt, i alla fall framåt morgonen. Jag drömde något superknäppt (som jag inte minns så noga längre, buhu) och skrattade lite när jag vaknade. Klockan var då.. ja, inte vet jag, men det var mörkt och sådär. Jag somnade om och vaknade sedan igen någon gång vid åtta-tiden. Vet att min pappa, några låtsasfigurer från typ Pokémon och något mer ingick i drömmen. Tror att skrattet kom av att min pappa är så stenseriös och o-Pockémon av sig. Alltså han kan ordvitsa tills han droppar ner dead på golvet, men låtsasgrejer är verkligen inte hans melodi. I drömmens värld är dock allt möjligt! Idag är det fredag och jag sitter i sängen med plugget i högsta hugg. Har inlett dagen med att opponera på en klassis reportage och ska snart ge mig i kast med det sista av hemtentan. Sist men inte minst behöver jag skriva en recension också, men den aktiviteten kanske jag sparar till morgondagen. Beror lite på när, var och hur inspirationen knackar på. Ha en bra fredag allesammans!
Dumplingslunchen
Hoho vänner (och alla andra som jag känner). Dumplingslunchen blev en succé!! Vi åt på Mormos dumpling (haha) på Bondegatan och det var hur härligt som helst att bara sitta och prata i några timmar. Dumplingsarna (haha igen) var förvisso inte de allra godaste jag ätit, men ändå helt klart godkända. Jag tog med spenat och spenat, glasnudlar och något mer, om ni undrar. När jag kom hem drog jag ut och sprang en runda i den råa, grå februarivärlden. Resten av eftermiddagen har jag petat lite med hemtentan, men eftersom jag nästan är klar (vilket jag egentligen inte behöver vara förrän på måndag) går det väldigt segt och känns omotiverande. Ska göra ett sista ryck nu innan jag viger min kväll åt tv:n och Filip och Fredriks nya poddavsnitt. Puss och kram på er, eller kram och puss, som min mamma brukar skriva i sms. Här är några bilder (på mormor, Aino, mig och Emilia). Och ja, jag äter helst mina dumplings med kniv och gaffel. Detta för att ha en rimlig chans att tillgodogöra mig födan. sfafa 017 sfafa 018 sfafa 019 sfafa 020