Ellen Matilda

Jordgubbar
"Hur i helvete kan klockan vara halv fem? Jag måste göra något!", utropade jag och gick upp på mitt rum. Sedan dess har jag åstadkommit en mapp med Mallorca-bilder och lite värdelöst skrollande på ansiktsboken. Bra där! Vill dock poängtera att jag var uppe så tidigt som klockan halv nio imorse, ville nämligen äta svensk frukost och åka till sommarstugan. Och vet ni vad jag har gjort? Jag har plockat jordgubbar på Nygårdsvägen! Alltså en av årstidens bästa sysselsättningar i kombination med en av världens bästa vägar = oslagbar kombination. Dessutom, som att det inte räckte med att det var trevligt att plocka, smakade bären möms. I'm telling you, MÖMS!! Mallorca 2013 113 Mallorca 2013 119 För övrigt känns det inte längre så illa att starta mitt nya hårda arbetsliv imorgon, jag börjar faktiskt nästan gilla tanken på det. Kan förvisso vara så att jag hinner ångra mig någonstans under min första arbetsveckas gång, den kommer nämligen att vara i hela tio dagar. Först fem dagar kvällsjobb, sedan en helg, och sist men inte minst tre dagar med vanliga 08-17. Därefter är jag ledig fyra dagar. Mer från Mallorca, lite bilder och färska anekdoter (haha?), dyker väl upp så småningom. Men eftersom vi bara har solat, sovit, ätit och sprungit finns inte jättemycket att delge, så förvänta er inga mängder.
Tillbaka till verkligheten
Matt Corby hade en "secret garden show" i Borlänge. Han spelade vid Dalälven och jag var på Mallorca.. HERREGUD.. !! Jag kollar på videoklipp med spegelblankt vatten i bakgrunden (och även rundgång, förvisso).. Eh ja, ville bara säga det. Och hej. Det känns som att jag har varit borta från verkligheten en halv livstid eller liknande. Jag har inte kollat min mobil på en vecka och typ bara stoppat huvudet i sanden (har ju varit en del på stranden osv) och bara njutit. Men nu är jag hemma igen och det känns jobbigt. Skönt och tomt också, men mestadels jobbigt. Kan dock vara så att känslan avtar efter en natts sömn, jag hoppas det. Jag ska jobba på måndag. P-R-E-S-T-E-R-A. Jesus, hur ska det gå? Är uppriktigt orolig över huruvida det verkligen kommer att vara möjligt att starta upp mitt hjärnkontor igen. Den enda texthanteringen jag har utsatts för den senaste tiden är olika spanska, engelska, tyska och norska menyer, samt två olika pocketböcker. Språket jag är inne på är med andra ord mest lite pescado, ensalada, agua och "Hon gick snabbare nu, fortfarande med hans slitna grå munkjacka i ett fast grepp i vänsterhanden." Ehm ja, lika bra att jag skriver något imorgon istället. Just nu känner jag knappt igen mitt eget tangentbord. God natt!
En massa ingenting
Är. Så Trött. Oj, oj, oj. Det är inte bra för idag är sista dagen hemma på länge och jag måste vara på alerten och packa och komma ihåg allt och så vidare, och så vidare, och så vidare. Och nu luktar det brandgul tvättkorg i mitt rum också, det står nämligen en sådan här. Vi har haft den i urminnes tider, typ sedan Malungsfors. Den är lite trasig eftersom att vi i ett skede gärna hoppade säck med den. Jag orkar inte skriva något särskilt, men jag orkar i alla fall sådant här ordbajs om ingenting. Och det är ju bra, något avtryck måste lämnas från denna midsummer of 2013. Lite senare ska vi hem till mormor och äta lite somrig mat, till exempel jordgubbar och sill, och så ska jag överlämna ett kort med texten "Lycka till med nya höften". Haha nä, men det hade varit roligt med tanke på att hon just har opererat sin ena höft. Jag och mamma tänkte på det igår, att de självklart borde sälja sådana kort i sjukhusreceptioner. "Lycka till med protesen. Det kunde ha varit värre", "Bra jobbat med stomipåsen" och så vidare. Hahaha, himla kul tyckte vi. Eventuellt måste vi brinna i helvetet eller dö i cancer, men jag hoppas att gudarna, ödet och alla andra kan ha överseende. Detta suger ju, ungefär som sjön, men jag orkar inte ändra eller läsa igenom 'et. Synd!