Ellen Matilda

Jag å mina polare, vi e mycket coolare
Hej allihopa.
Den senaste tidens standard, ett inlägg i månaden, har tydligt gått åt skogen. Ber om ursäkt, men bara lite grann. Har gjort så himla mycket annat, typ jobbat och roat mig på tusen olika sätt. Två månader har passerat sedan jag senaste skrev någonting här OCH sedan jag senast var sjuk. Är alltså förkyld även nu. Det blev så förra veckan när jag tog mamma under armen och flaxade iväg till Mallorca. Jag tog det lugnt, slappnade av, låg still på stranden och ja, blev självklart förkyld. Låt oss säga att sjukdomen svepte in som ett brev på posten. 
Kanske kan vi göra någon sorts lista för att catcha upp lite, jag tänkte det i alla fall. Bloggen kan inte degraderas till att enbart tjäna som min förkylningsdagbok. 

Påsken: Firades i Dalarna med mössa, vantar, halsduk och minst ett snöfall per dag. Oj, vad fint det var att hänga med mamma, pappa och Oskar. Passade även på att träffa mina bästa barndomskompisar Niklas och Anton. Och släkten.. haha, vi får inte glömma släkten! 
Norrlandsresan: Haha, okej inser när jag skriver ”Norrland” att det kanske var ett onödigt brett ordval, men såhär: På Valborg åkte jag upp till Umeå och hälsade på min lillebror Oskar. Jag fick träffa hans flickvän Olivia (goals i namn, va?? Oskar och Olivia!!) och många av hans MYCKET stundentiga klassisar. En del vin på det och sedan dansade vi intensivt till Markoolio och andra hits från början av det ljuva 00-talet. Bra helg! Men minus för att vädret levererade i stil med mars. 
 
Lidingömilen: En grå marstisdag hörde Filip av sig och undrade om vi skulle ge ett springlopp i födelsedagspresent till Tuva. Sagt och gjort! Söndagen den 7:e maj gick vi upp okristligt tidigt (07 på en helg?!) och begav oss till Lidingövallen. Nervositetsångesten var brutal, men blandades som tur var med någon sorts maximal glädje över att jag har så roliga, fina och påhittiga vänner som vill göra knäppa saker med mig. Älskar'om!! Och jag älskar också att vi åt en sen lunch på Pom och Flora när vi var klara. 
 

Mallorca:
När jag var hemma i Ludvika i början av mars övertygade jag mamma (nåväl, nästan i alla fall) om att vi skulle åka några dagar till Mallis nu i maj. När vi landade i Palma förra veckan påminde mamma mig om att jag tydligen sa "mamma, du vet att vi kommer att göra det" när hon inte nappade på förslaget direkt. Rolig jag är, eller? Fick åtminstone rätt. 
Jag å mina polare, vi e mycket coolare: Älskar som sagt mina vänner så mycket!! Vi ses ofta och gör SÅ roliga saker hela tiden. Samtidigt känner jag att jag när som helst kan åka hem till dem och bara lägga mig under en filt i soffan. Har redan gjort just det två gånger sedan jag kom hem från Mallis i lördags..

”Inte konstigt att det är så lätt att bli kär när det är så här, när allting flyter”
Hej vänner. Hur mår ni?
Jag är glad. Och förkyld. Det har jag varit i princip heeela vintern (förkyld alltså, men också glad när jag tänker efter), och av någon störig anledning (förmodligen att jag aldrig vilar ut ordentligt) kommer det tillbaka igen och igen. Men som sagt, jag är ändå glad. En del av glädjen beror på enkla grejer som vårväder och allt kul som väntar runt hörnet.
För ett par månader sedan lovade min lillebror att han ska hämta mig med mammas och pappa bil ”golfen” vid Hedemora station på långfredagens förmiddag. I morgon återstår bara tre veckor dit. LÄNGTET!! Det är brutalt! Fast på ett fint sätt då alltså. Jag har träffat min familj alldeles för lite det här året. Hittills har jag tillbringat noll timmar med Oskar, cirka 36 med mamma och ungefär lika många med pappa. Mimmikatten och jag såg andra chansen-avsnittet av Mello tillsammans, så tiden vi har spenderat ihop uppgår väl i max två timmar. 
Tur att jag och Oskar planerar att jag ska hälsa på honom i Ume i slutet av april och att han ska komma till mig i början av juni. Och tur att det finns telefoner.
För övrigt.. haha, ska inte skriva massa töntiga grejer. Men så här: Jag är glad över sådant man skriver böcker om, för att det, citat ”är fan det finaste som finns”. 
 
Citatcred: Amanda 
Fredagssöndag och överdrivna minnen
Fredag, fredag, fredag!! Eller kanske söndag eftersom en ny arbetsvecka börjar för mig imorgon? Haha. Har hur som helst haft en finfin fredagssöndag med massa fredagsfeeling och typ noll söndagsångest. Ändå rimligt, kan jag tycka.
Nu lyssnar jag på en lista med fredagsmusik, bland annat High Drama med Laakso. Den låten dansade också runt i mina öron i onsdags, när jag stod på S:t Eriksplan i vrivlande snökaos och väntade på 4:ans buss mot Radiohuset. Skrattade lite för mig själv, då låten kanske inte känns som ett alldeles klockrent soundtrack för en sådan morgonstund. Eller vad vet jag, det är kanske just det den gör?
Den här veckan tänker jag mycket på våren 2012, då jag gick andra året på gymnasiet, hade sportlov och gjorde en sådan där klassisk shoppingresa till Stockholm. Jag och mamma var här, och jag minns att det var så varmt att jag med lite god vilja kunde ha min klassiska gröna Ellen-jacka (ni som vet, ni vet). Vi fikade halvhögt upp på Drottninggatan på ett ställe som inte längre finns kvar, fotade varandra i Kungsträdgården (hahaha) och köpte jeans på Topshop. Prinsessan Estelle hade just sett dagens ljus och på vägen hem läste vi i någon av kvällstidningarna om vilken sorts barnvagn Victoria och Daniel hade valt (vet att det är en orimlig sak att minnas, men jag kommer åtminstone inte ihåg märket på barnvagnen).
Det känns som att mycket av det som är nu, på gott och ont, började den där perioden i mitt liv. Jag hade inte ens fyllt 18, men på sätt och vis är jag ändå precis samma person nu som då. Tror till och med att jag hade börjat med svart kaffe, haha. Vi kan dock inte veta säkert eftersom jag inte vinklar koppen tillräckligt.
Ha nu en fin helg, allihopa!